Uppsala bike weekend

Hej hopp mysisar. I Lördags gick Uppsala bike weekend, landsvägs cykling, av stapeln och jag och min pappa hade blivit sponsrad med biljetter från Cykelkraft.

Loppet startade 10:45 och jag behövde sömndrucket skå upp ögonlocken 08:00 för att hinna till tåget. Kvällen innan jobbade jag på Lets Dance så ni ser ovan hur pigg jag var på att cykla 8,5 mil.

Vid startlinjen var jag lite lätt nervös. Förutom att ha gått på några spinningpass så var detta min premiärtur på min egna cykel. Och jag var orolig över hur den skulle hålla ihop. Min cykel är trots allt 30 år gammal och kedjan brukar hoppa av med jämna mellanrum.

Eftersom cykeln inte alltid går som smort så var jag väldigt inställd på det och stannade till i början eftersom jag trodde att kedjan hoppat. Som tur var hade den inte det, men däremot halkade vi efter klungan av övriga cyklister vilket var mindre roligt. 

Som tur var tog vi ikapp en del av klungan och då återfick jag känslan av lopp och gemenskap.

Överlag var loppet oerhört fint. Vi omgavs av vacker natur, vädret var strålande och det var kul att hinna umgås med pappa. Bara vi två.

Efter 4,6 mil vad det loppets enda depå. Där drack vi kaffe, år bullar och bananer för att klara resterande cykeldel. Benen kändes möra men efter en kopp kaffe så hade vi krut nog att cykla vidare.

Mot slutet av loppet var det väldigt dåligt skyltat och flertalet gånger var jag rädd att vi cyklat fel. Men i mål tog vi oss, och jösses vilken målgång!

Målet låg beläget uppe på borggården vid Uppsala slott. Alltså uppe på en hög höjd. Att efter 8,5 mil pressa sig upp för en låååång uppförsbacke är inte riktigt det man längtar efter, men jag är stolt att jag orkade hela vägen upp utan att behöva gå eller ramla för den delen. I mål möttes vi av F och mamma som hejade på oss hela vägen upp för backen.