Trevlig Valborg! Jag vet inte hur det är för er men jag har inga speciella traditioner knutna till Valborg. Därav stod schemat för dagen mer eller mindre tomt på mer ”speciella aktiviteter” imorse när jag vakande.
Jag visste vad jag ville göra av dagen, men jag måste säga att jag var oerhört segstartad, (och alla hormoner kanske inte var hemma heller.) Som jag sa till F ville jag helst av allt bara lägga mig i en hög och gråta. Det berodde inte på att något särskilt har inträffat eller dylikt, men det var den känslan som fanns i kroppen.
Då är det extra irriterande att jag vet att om jag bara tar mig i kragen. Dvs. gymmar, duschar, äter, och allt annat som får en på banan igen, kommer jag må bra! Trots det segade jag runt hemma och kände mig osammanhängande och slö.
Efter lunch hittade jag äntligen den omtalade kragen och tog tag i den. Det blev en sväng till gymmet, som gjorde att jag kände mig på gång, och kunde fortsätta dagen i en mycket mer effektiv anda.
Övningarna som jag körde var bla. Rodd, hantelrodd, latsdrag, back extencions, situps, liggande benlyft och crunches.
Eftermiddagen: Jag och F smet ut i det strålande vädret och gick en promenad. Vi stannade till på ett café i gamla stan och tog en kaffe. Tanken var att jag skulle sitta och plugga en stund, men det gick inte att få arbetsro för fem öre! Någon hade somnat i ett hörn på café’t, och plötsligt började personen snarka högt. Vi avbröt cafébesöket hastigt, och fortsatte att strosa i gamla stan i stället.
Snyyyggt tjejen😍